Matte.............

Djur skelett

Det äldsta djuret är fisken, det lan man se då den inte har några armar eller ben eller bäcken. Alltså fisken är ganska så enkel uppbyggd. Grodan är näst äldst och de ser man för den har fram och bakben, grodan har också ett litet bäcken. Kaninen är den som har utvecklat näst mest och kaninen har utvecklat bröstkorg och ett lite större bäcken. Människan är den som utvecklats mest och det ser man för människan har ett stabilare skelett, ett större bäcken och har ben, händer o armar..

Sannolikhet

A: Anna tänker logiskt och matematiskt medan Joel utgår från sig själv. 

Jag håller med Anna då hon tänker mera logiskt.

Jag skulle svarat så att man skulle kunna få 1,2,3,4,5,eller 6 och alla är lika lätta att få då det är 1/6 att man får just den siffran.

B: Anna tänker fortfarande matematiskt och logiskt och Joel tänker fortfarande inte så logiskt.

Jag håller med att de e svårt att få två likadana tal med två tärningar och att det är lättast att få något mellan 2 och 12 eftersom det finns bara ett sätt att få tex. 2 medan det finns flera sätt att få T ex. 8.

Jag skulle svarat att man kan få 2 – 12 när man kastar två stycken tärningar. Det resultat som är lättast att få är mellan 2 och 12 då det finns flera olika sätt att få T ex. en 8:a och det finns bara ett sätt att få 2 eller 6.

Djurskelett

NO skit...

Minoritetsspråk

Finländarnas historia i Sverige sträcker sig väldigt långt bak i tiden. Den börjar på 1100-talet när Finland blev en del av Sverige, vilket det fortsatte att vara fram till 1809. Många finnar flyttade till Sverige under dessa år, oftast för att jobba i skogen eller gruvorna. Många bosatte sig därför kring Falun eller i Bergslagen där gruvorna fanns. Många flyttade även till skogarna i Värmland och Norrland. De kom att kallas för skogsfinnar. Det fanns också de som helt enkelt flyttade till Sverige för att det var deras land och till Stockholm som var deras huvudstad.

År 1809 förlorade Sverige Finland till Ryssland och gränsen drogs vid Torneälven. Då hamnade många finsktalande på svenska sidan och tvärtom. Trots att länderna delats fortsatte många finnar att flytta till Sverige. Vissa kom som arbetskraft och andra som politiska flyktingar undan det ryska styret.

Drygt 100 år fram i historien inträffar andra världskriget. Många finska barn, ca

80 000, skickades till Sverige för att klara sig undan Sovjets anfall. Det blev dock inte så lätt för alla finska krigsbarn. När kriget var slut ville inte alla hem och vissa hade föräldrar som inte ville ha tillbaka dem. Därför stannade ca 7000 kvar i Sverige för alltid.

Efter kriget hade Finland väldigt dålig ekonomi och det var ont om jobb. Samtidigt i Sverige, under 50-60 och 70-talen, växte industrierna och fabrikerna behövde arbetskraft. Eftersom det nu fanns mycket arbeten för lågutbildade flyttade många unga finländare till Sverige. Den folkgruppen vi kallar för sverigefinnar idag är ättlingarna till dem som flyttade hit under dessa årtal.

För hade många sverigefinnar det svårt. De som kom hit var lågutbildade och klasskillnader uppstod därför. De kom inte riktigt in i samhället heller eftersom vissa aldrig blev bra på svenska. Barnen fick det svårt i skolan på grund av språket när de inte tilläts att tala finska alls. De fick skämmas för sitt ursprung och blev väldigt tystlåtna.

Idag är det stor skillnad. Att vara sverigefinne idag betyder att man tillhör två kulturer och språk, det finns inget skamligt. Många sverigefinnar idag kan inte finska eftersom deras föräldrar inte velat att det ska hamna utanför. Tidvis har också svenska myndigheter rekommenderat föräldrar att bara prata svenska med barnen.

De är en nationell minoritet med egen flagga och högtidsdag. I kommunerna erbjuds undervisning i finska och det finns dagis och ålderdomshem med både svensk- och finsktalande personal.

Språket

I Sverige har finskan använts så länge Sverige funnits.

De finländska språket talas inte bara i Finland utan talas även i Ryssland, Kanada, USA och Australien, finskan är modersmålet för ungefär 5 miljoner människor i hela världen.

Men det flesta som talar finska fast inte bor i Finland bor oftast i norra delarna av Sverige eller i sydvästra delarna av Ryssland.

I Sverige klassas fiskan som ett minoritetsspråk.

Finska är ett finsk ugriskt språk och tillhör samma stam som t ex samiska men de två närmsta besläktade språken är karelskan och estniskan.

Finskan skiljer sig mycket från svenskan, ett exempel på detta är att i svenskan använder man sig av prepositioner som i, på, till, från. Men i finskan använder man sig utav kasusändelser som läggs på slutet, t ex ordet bilar som heter autot på finska och i bilarna heter autoissa.

Kultur/Religion: Berätta om deras kultur och religion.

Kultur: Den finländska kulturen påverkades tidigt av Sverige och Tyskland. Östra Finland påverkades redan tidigt i historien av den ryska, ortodoxa kulturen. Fast de senaste åren har amerikansk populärkultur haft påverkan. Att basta och bada tillhör den finska kulturen väldigt mycket. Finländarna badar regelbundet bastu, går det för länge utan ett ordentligt bastubad känner de sig inte hela. Bada bastu är så viktigt att barn upplever sitt första bastubad när de bara är några månader gamla, och så fortsätter traditionen ända till livets slut.

Religion: De flesta finländare är kristna. Den största religiösa kyrka i Finland är Evangelisk-lutherska kyrkan. Kring 78 procent av befolkningen hör till den. Finlands ortodoxa kyrka är det näst största religiösa kyrkan i Finland. Den Evangelisk-lutherska kyrkan och ortodoxa kyrkan har särskild sätt i Finland. De har till exempel rätt att uppbära skatt.

I Finland bor det tiotusentals muslimer, men bara en del av dem hör till muslimska församlingar. I Finlands befolkning ingår flera minoriteter som till exempel har ett annat modersmål, en annan kultur eller en annan religion än majoriteten av finländarna. Klassiska minoriteter i Finland är till exempel finlandssvenskar, samer, romer, judar och tatarer.

Finska och svenska är nationalspråk i Finland. Precis under 4,9 miljoner personer har finska som modersmål och precis under 300 000 personer har svenska som modersmål. Cirka 245 000 personer har andra modersmål. De största språken efter finska och svenska är ryska, estniska, engelska, somaliska och arabiska.

De som har finska som typ minoritetsspråk bor i Karelska republiken i Ryssland eller typ Sverige..  De som har finska som minoritetsspråk i Sverige skäms ganska mycket över att de är finska eller lite finska och är typ ganska rädd för att bli mobbad för att de kan just finska och är typ lite finsk. De är ganska många finnar som blir tysta när andra som typ svenskar går förbi

Geografi: Var de bor och hur de lever.

De som har finska som typ minoritetsspråk bor i Karelska republiken i Ryssland eller typ Sverige..  De som har finska som minoritetsspråk i Sverige skäms ganska mycket över att de är finska eller lite finska och är typ ganska rädd för att bli mobbad för att de kan just finska och är typ lite finsk. De är ganska många finnar som blir tysta när andra som typ svenskar går förbi… Sämst på o skriva osv J //Linn

Varför är det ur demokratisk synvinkel viktigt att minoriteter kan ha speciella rättigheter?

I många länder har inte minoritetsgrupper samma rättigheter som resten av befolkningen. Dessa grupper brukar ofta vara de fattigaste i samhället. De har ofta en lägre utbildning och därav också högre arbetslöshet. Det finns många tusen människor i världen som tillhör en nationell minoritet. Staterna har ett ansvar att ge de nationella minoriteterna samma rättigheter som landets övriga befolkning, helt utan diskriminering. Det gäller bla socialt skydd, utbildning, hälsovård och att få kommunicera med domstolar på sitt språk. För att känna sig som en del av majoritetssamhället är det viktigt att känna att man är accepterad och för att kunna delta i en demokrati måste man kunna förstå vad som skrivs och sägs. För att ett land ska kunna få aktiva medborgare måste man erbjuda information och möjlighet att kunna kommunicera på sitt eget språk.

Vilka svårigheter och fördomar kan en minoritet stöta på?

Det finns ganska många fördomar om finnar. Tex att alla från Finland super och bastar mest hela tiden. En av de vanligaste fördomarna är även att alla finnar är väldigt tystlåtna. Det grundar sig i alla de finnar som flyttade till Sverige på 1900-talet. I skolorna var det inte tillåtet att prata finska och barnen med finsk brytning blev retade. Alla kunde inte heller inte så bra svenska. Deras föräldrar kanske bara talade finska och kunde därför inte hjälpa till med svenskan. På grund av detta blev väldigt många svenskfinnar tystlåtna.

Varför är det viktigt att kunna sitt språk?

Att kunna sitt eget språk är grunden för att man ska lära sig nya språk. Man utgår från modersmålet när man lär sig ett nytt språk. Om man kan och förstår grammatiken på sitt eget språk får man lättare att förstå ny grammatik.

Språket man talar tillhör ens identitet. Språket visar var vi kommer ifrån, vilken samhällsklass eller område man kommer ifrån och språket är en viktig del av hur vi ser oss själva som person. Hur man pratar visar från vilken del av världen/landet och vilken samhällsklass man kommer ifrån. Det är tex skillnad på hur man pratar i Skåne och Norrland. Man märker även ifall någon kommer från en överklassfamilj eller arbetarklassfamilj. Någon från Rinkeby pratar oftast med grövre ord än någon från centrala Stockholm.

Vilket språk eller dialekt man talar är därför en stor del av en persons identitet. Man känner samhörighet med resten av gruppen som talar som en själv. Man börjar ofta i sporten som associeras med delen av staden man kommer ifrån eller vad ens omgivning håller på med.

Varför är det viktigt att förvara sin historia och sitt ursprung?

Precis som med språket tillhör ens historia och ursprung ens identitet. Ens ursprung förklarar tex varför man ser ut på ett visst sätt, tror och tycker på ett visst sätt och vem man är som person. Att veta var man kommer ifrån ger en trygghet och en känsla av tillhörighet. Man vet vem man är och att man hör till en viss grupp.

Minoritetsgrupper i Sverige känner en samhörighet och en språklig, kulturell och religiös tillhörighet med sin grupp. Grupperna har även en stor vilja att behålla sin identitet. De grupper som aktivt jobbar för att värna sin kultur bidrar även till att behålla en levande del av det svenska kulturarvet, då en stor del av Sveriges kultur utgörs av minoriteters kulturer.