Matte.............

Djur skelett

Det äldsta djuret är fisken, det lan man se då den inte har några armar eller ben eller bäcken. Alltså fisken är ganska så enkel uppbyggd. Grodan är näst äldst och de ser man för den har fram och bakben, grodan har också ett litet bäcken. Kaninen är den som har utvecklat näst mest och kaninen har utvecklat bröstkorg och ett lite större bäcken. Människan är den som utvecklats mest och det ser man för människan har ett stabilare skelett, ett större bäcken och har ben, händer o armar..

Sannolikhet

A: Anna tänker logiskt och matematiskt medan Joel utgår från sig själv. 

Jag håller med Anna då hon tänker mera logiskt.

Jag skulle svarat så att man skulle kunna få 1,2,3,4,5,eller 6 och alla är lika lätta att få då det är 1/6 att man får just den siffran.

B: Anna tänker fortfarande matematiskt och logiskt och Joel tänker fortfarande inte så logiskt.

Jag håller med att de e svårt att få två likadana tal med två tärningar och att det är lättast att få något mellan 2 och 12 eftersom det finns bara ett sätt att få tex. 2 medan det finns flera sätt att få T ex. 8.

Jag skulle svarat att man kan få 2 – 12 när man kastar två stycken tärningar. Det resultat som är lättast att få är mellan 2 och 12 då det finns flera olika sätt att få T ex. en 8:a och det finns bara ett sätt att få 2 eller 6.

Djurskelett

NO skit...

Minoritetsspråk

Finländarnas historia i Sverige sträcker sig väldigt långt bak i tiden. Den börjar på 1100-talet när Finland blev en del av Sverige, vilket det fortsatte att vara fram till 1809. Många finnar flyttade till Sverige under dessa år, oftast för att jobba i skogen eller gruvorna. Många bosatte sig därför kring Falun eller i Bergslagen där gruvorna fanns. Många flyttade även till skogarna i Värmland och Norrland. De kom att kallas för skogsfinnar. Det fanns också de som helt enkelt flyttade till Sverige för att det var deras land och till Stockholm som var deras huvudstad.

År 1809 förlorade Sverige Finland till Ryssland och gränsen drogs vid Torneälven. Då hamnade många finsktalande på svenska sidan och tvärtom. Trots att länderna delats fortsatte många finnar att flytta till Sverige. Vissa kom som arbetskraft och andra som politiska flyktingar undan det ryska styret.

Drygt 100 år fram i historien inträffar andra världskriget. Många finska barn, ca

80 000, skickades till Sverige för att klara sig undan Sovjets anfall. Det blev dock inte så lätt för alla finska krigsbarn. När kriget var slut ville inte alla hem och vissa hade föräldrar som inte ville ha tillbaka dem. Därför stannade ca 7000 kvar i Sverige för alltid.

Efter kriget hade Finland väldigt dålig ekonomi och det var ont om jobb. Samtidigt i Sverige, under 50-60 och 70-talen, växte industrierna och fabrikerna behövde arbetskraft. Eftersom det nu fanns mycket arbeten för lågutbildade flyttade många unga finländare till Sverige. Den folkgruppen vi kallar för sverigefinnar idag är ättlingarna till dem som flyttade hit under dessa årtal.

För hade många sverigefinnar det svårt. De som kom hit var lågutbildade och klasskillnader uppstod därför. De kom inte riktigt in i samhället heller eftersom vissa aldrig blev bra på svenska. Barnen fick det svårt i skolan på grund av språket när de inte tilläts att tala finska alls. De fick skämmas för sitt ursprung och blev väldigt tystlåtna.

Idag är det stor skillnad. Att vara sverigefinne idag betyder att man tillhör två kulturer och språk, det finns inget skamligt. Många sverigefinnar idag kan inte finska eftersom deras föräldrar inte velat att det ska hamna utanför. Tidvis har också svenska myndigheter rekommenderat föräldrar att bara prata svenska med barnen.

De är en nationell minoritet med egen flagga och högtidsdag. I kommunerna erbjuds undervisning i finska och det finns dagis och ålderdomshem med både svensk- och finsktalande personal.

Språket

I Sverige har finskan använts så länge Sverige funnits.

De finländska språket talas inte bara i Finland utan talas även i Ryssland, Kanada, USA och Australien, finskan är modersmålet för ungefär 5 miljoner människor i hela världen.

Men det flesta som talar finska fast inte bor i Finland bor oftast i norra delarna av Sverige eller i sydvästra delarna av Ryssland.

I Sverige klassas fiskan som ett minoritetsspråk.

Finska är ett finsk ugriskt språk och tillhör samma stam som t ex samiska men de två närmsta besläktade språken är karelskan och estniskan.

Finskan skiljer sig mycket från svenskan, ett exempel på detta är att i svenskan använder man sig av prepositioner som i, på, till, från. Men i finskan använder man sig utav kasusändelser som läggs på slutet, t ex ordet bilar som heter autot på finska och i bilarna heter autoissa.

Kultur/Religion: Berätta om deras kultur och religion.

Kultur: Den finländska kulturen påverkades tidigt av Sverige och Tyskland. Östra Finland påverkades redan tidigt i historien av den ryska, ortodoxa kulturen. Fast de senaste åren har amerikansk populärkultur haft påverkan. Att basta och bada tillhör den finska kulturen väldigt mycket. Finländarna badar regelbundet bastu, går det för länge utan ett ordentligt bastubad känner de sig inte hela. Bada bastu är så viktigt att barn upplever sitt första bastubad när de bara är några månader gamla, och så fortsätter traditionen ända till livets slut.

Religion: De flesta finländare är kristna. Den största religiösa kyrka i Finland är Evangelisk-lutherska kyrkan. Kring 78 procent av befolkningen hör till den. Finlands ortodoxa kyrka är det näst största religiösa kyrkan i Finland. Den Evangelisk-lutherska kyrkan och ortodoxa kyrkan har särskild sätt i Finland. De har till exempel rätt att uppbära skatt.

I Finland bor det tiotusentals muslimer, men bara en del av dem hör till muslimska församlingar. I Finlands befolkning ingår flera minoriteter som till exempel har ett annat modersmål, en annan kultur eller en annan religion än majoriteten av finländarna. Klassiska minoriteter i Finland är till exempel finlandssvenskar, samer, romer, judar och tatarer.

Finska och svenska är nationalspråk i Finland. Precis under 4,9 miljoner personer har finska som modersmål och precis under 300 000 personer har svenska som modersmål. Cirka 245 000 personer har andra modersmål. De största språken efter finska och svenska är ryska, estniska, engelska, somaliska och arabiska.

De som har finska som typ minoritetsspråk bor i Karelska republiken i Ryssland eller typ Sverige..  De som har finska som minoritetsspråk i Sverige skäms ganska mycket över att de är finska eller lite finska och är typ ganska rädd för att bli mobbad för att de kan just finska och är typ lite finsk. De är ganska många finnar som blir tysta när andra som typ svenskar går förbi

Geografi: Var de bor och hur de lever.

De som har finska som typ minoritetsspråk bor i Karelska republiken i Ryssland eller typ Sverige..  De som har finska som minoritetsspråk i Sverige skäms ganska mycket över att de är finska eller lite finska och är typ ganska rädd för att bli mobbad för att de kan just finska och är typ lite finsk. De är ganska många finnar som blir tysta när andra som typ svenskar går förbi… Sämst på o skriva osv J //Linn

Varför är det ur demokratisk synvinkel viktigt att minoriteter kan ha speciella rättigheter?

I många länder har inte minoritetsgrupper samma rättigheter som resten av befolkningen. Dessa grupper brukar ofta vara de fattigaste i samhället. De har ofta en lägre utbildning och därav också högre arbetslöshet. Det finns många tusen människor i världen som tillhör en nationell minoritet. Staterna har ett ansvar att ge de nationella minoriteterna samma rättigheter som landets övriga befolkning, helt utan diskriminering. Det gäller bla socialt skydd, utbildning, hälsovård och att få kommunicera med domstolar på sitt språk. För att känna sig som en del av majoritetssamhället är det viktigt att känna att man är accepterad och för att kunna delta i en demokrati måste man kunna förstå vad som skrivs och sägs. För att ett land ska kunna få aktiva medborgare måste man erbjuda information och möjlighet att kunna kommunicera på sitt eget språk.

Vilka svårigheter och fördomar kan en minoritet stöta på?

Det finns ganska många fördomar om finnar. Tex att alla från Finland super och bastar mest hela tiden. En av de vanligaste fördomarna är även att alla finnar är väldigt tystlåtna. Det grundar sig i alla de finnar som flyttade till Sverige på 1900-talet. I skolorna var det inte tillåtet att prata finska och barnen med finsk brytning blev retade. Alla kunde inte heller inte så bra svenska. Deras föräldrar kanske bara talade finska och kunde därför inte hjälpa till med svenskan. På grund av detta blev väldigt många svenskfinnar tystlåtna.

Varför är det viktigt att kunna sitt språk?

Att kunna sitt eget språk är grunden för att man ska lära sig nya språk. Man utgår från modersmålet när man lär sig ett nytt språk. Om man kan och förstår grammatiken på sitt eget språk får man lättare att förstå ny grammatik.

Språket man talar tillhör ens identitet. Språket visar var vi kommer ifrån, vilken samhällsklass eller område man kommer ifrån och språket är en viktig del av hur vi ser oss själva som person. Hur man pratar visar från vilken del av världen/landet och vilken samhällsklass man kommer ifrån. Det är tex skillnad på hur man pratar i Skåne och Norrland. Man märker även ifall någon kommer från en överklassfamilj eller arbetarklassfamilj. Någon från Rinkeby pratar oftast med grövre ord än någon från centrala Stockholm.

Vilket språk eller dialekt man talar är därför en stor del av en persons identitet. Man känner samhörighet med resten av gruppen som talar som en själv. Man börjar ofta i sporten som associeras med delen av staden man kommer ifrån eller vad ens omgivning håller på med.

Varför är det viktigt att förvara sin historia och sitt ursprung?

Precis som med språket tillhör ens historia och ursprung ens identitet. Ens ursprung förklarar tex varför man ser ut på ett visst sätt, tror och tycker på ett visst sätt och vem man är som person. Att veta var man kommer ifrån ger en trygghet och en känsla av tillhörighet. Man vet vem man är och att man hör till en viss grupp.

Minoritetsgrupper i Sverige känner en samhörighet och en språklig, kulturell och religiös tillhörighet med sin grupp. Grupperna har även en stor vilja att behålla sin identitet. De grupper som aktivt jobbar för att värna sin kultur bidrar även till att behålla en levande del av det svenska kulturarvet, då en stor del av Sveriges kultur utgörs av minoriteters kulturer.

Fem frågorna i NO

1.          Luftföroreningar sprider sig i luften. Ge exempel på lokala, regionala och globala problem.

Lokala föroreningar: En del gaser reagerar med andra gaser i luften. De är ”kortlivade” och ger mycket lokala problem. Tex. Så är en giftig och luktlösa gasen koloxid (CO) som bildas när kolföreningar bränns med en för liten mängd av syre. Koloxid omvandlas så småningom till koldioxid i luften. Marknära ozon är också ett exempel.  Ett annat problem är att kylar och frysar läcker mycket freon, det kanske inte är ett jätte stort problem men ändå. I trafiken släpps det ut mycket avgaser som förorenar luften med deras koldioxidutsläpp. Det är också ett regionalt och globalt problem.

Regionala luftföroreningar: Det finns andra gaser som sprids över större områden som ger regionala problem tex, försurning. Det händer när vattnet i sjöar blir surt. Tillexempel så gör svaveldioxid (SO2) och kväveoxider (NO2) att regn blir surt.

Globala luftföroreningar: Ett exempel som ger globala luftföroreningar är koldioxidutsläppet från all trafik.

2.         Ge exempel på åtgärder vi kan göra för att minska mängden luftföroreningar.

Tidigare så försökte man att lösa problemen med luftföroreningar genom att bygga högre skorstenar. Men man flyttade ju bara föroreningarna till andra platser. Men nu så försöker vi att minska luftföroreningarna där det släpps ut. Vi rengör rökgaserna och ännu bättre, så använder vi bättre råvaror. Inom industrin och hemma så har vi börjat använda mer bränsle som innehåller så lite svavel som möjligt eftersom svaveloxiden ökar försurningen. Det jag som individ kan göra också är att välja ett mer miljövänligare val när jag ska ta mej någonstans, Tex. Cykla, gå eller åka buss.

3.          Allt liv är beroende av vatten. Förklara hur vi kan rena dricksvatten och avloppsvatten.

Hur man renar dricksvatten:

 Om det är grundvatten så renas det naturligt av bland annat mikroorganismer, när det rinner igenom marken. Då behöver man oftast bara justera PH- värdet och desinficeras, alltså man tar bort alla bakterier osv.  Men om det kommer från en sjö, älv eller brunn så kommer det in i ett reningsverk, och först så renas vattnet kemiskt först. Sedan så filtrerar man vattnet. Och hur mycket man filtrerar beror på hur vattnets kvalité är när det kommer. Sedan sker en PH- justering. Sen så gör man en desinfektion på vattnet. Då gör man vattnet fritt från bakterier med hjälp av nu mera med UV- ljus eller med ozon som blivit vanligare.

Hur man renar avloppsvatten:

När vattnet har används i hemmet, industrier osv, så blir det ju smutsigt. Då transporteras det till ett avloppsreningsverk. När det smutsiga vattnet kommit fram till avloppsreningsverket så sker först en mekanisk rening. Då renas avloppsvattnet från de främst större partiklarna som biologiskt nedbrytbart material, fosfor och oftast kväve också. Efter det så gör man en biologisk rening, då bryter mikroorganismer ner biologiskt material till koldioxid och vatten. Slammet som då bildas innehåller stora mängder biologiskt nedbrytbart material och växtnäringsämnen. Det används till gödsel på åkermark om det är tillräckligt fritt från gifter. Slammet måste först behandlas så det inte är så giftigt, då gör man en rötning i en rötkammare eller luftning innan man använder slammet. Och vid rötning så bildas det metan (CO4) som används till bränsle. Efter det så sker en kemisk rening. Då så tar man hand om lösa fosforföreningar med hjälp av metallsalter. Näst sist så gör man en kväverening. Det är det fjärde steget som vinns i vissa reningsverk. Då tar man bort de föreningar som innehåller kväve med hjälp av mikroorganismer. Tillslut så analyseras vattnet och kan sedan återgå till alla vattendrag igen.

4.          Hur påverkas marken av ett lågt pH-värde?

Marken påverkas på så sätt att förnan har ett lågt pH- värde som bakterier inte tycker om, så då får svamparna bryta ner förnan i stället. Nedbrytningen går därför långsamt och maskar trivs inte heller i marken om den är för sur. När det inte finns maskar i marken så rörs inte de övre delarna i marken om. Och då förnan är sur så blir regnvattnet surt när det rinner ner i marken. Och det är inte så bra..

5.          Beskriv kvävets kretslopp.

Kväve atomerna är överallt i luften, ungefär 70% av luften består av kväve. Kväve atomerna vill inte reagera med andra ämnen. Man säger att kväve är ett ganska stadigt ämne och svårt att bryta, men om T ex. åskan går och det blixtrar så bryts kväve atomerna. kväve atomerna reagerar med syre och blir kväveoxider och som sedan bildar saltpetersyra (HNO3).

Allt levande behöver kväve i sina kroppar för att kunna leva och växa. När t.ex. ett djur har dött i naturen då bryts det ner och förmultnar och omvandlar kvävet till ammonium. Ammonium omvandlas sedan till nitrat av särskilda bakterier som finns i jorden och svampar o.s.v. Det tas sedan upp av växterna och assimileras in i växterna i olika former som aminosyror enzymer eller dna i cell kärnor. Nitrat kan då också omvandlas tillbaka till kvävgas av särskilda bakterier.