Fem frågorna i NO

1.          Luftföroreningar sprider sig i luften. Ge exempel på lokala, regionala och globala problem.

Lokala föroreningar: En del gaser reagerar med andra gaser i luften. De är ”kortlivade” och ger mycket lokala problem. Tex. Så är en giftig och luktlösa gasen koloxid (CO) som bildas när kolföreningar bränns med en för liten mängd av syre. Koloxid omvandlas så småningom till koldioxid i luften. Marknära ozon är också ett exempel.  Ett annat problem är att kylar och frysar läcker mycket freon, det kanske inte är ett jätte stort problem men ändå. I trafiken släpps det ut mycket avgaser som förorenar luften med deras koldioxidutsläpp. Det är också ett regionalt och globalt problem.

Regionala luftföroreningar: Det finns andra gaser som sprids över större områden som ger regionala problem tex, försurning. Det händer när vattnet i sjöar blir surt. Tillexempel så gör svaveldioxid (SO2) och kväveoxider (NO2) att regn blir surt.

Globala luftföroreningar: Ett exempel som ger globala luftföroreningar är koldioxidutsläppet från all trafik.

2.         Ge exempel på åtgärder vi kan göra för att minska mängden luftföroreningar.

Tidigare så försökte man att lösa problemen med luftföroreningar genom att bygga högre skorstenar. Men man flyttade ju bara föroreningarna till andra platser. Men nu så försöker vi att minska luftföroreningarna där det släpps ut. Vi rengör rökgaserna och ännu bättre, så använder vi bättre råvaror. Inom industrin och hemma så har vi börjat använda mer bränsle som innehåller så lite svavel som möjligt eftersom svaveloxiden ökar försurningen. Det jag som individ kan göra också är att välja ett mer miljövänligare val när jag ska ta mej någonstans, Tex. Cykla, gå eller åka buss.

3.          Allt liv är beroende av vatten. Förklara hur vi kan rena dricksvatten och avloppsvatten.

Hur man renar dricksvatten:

 Om det är grundvatten så renas det naturligt av bland annat mikroorganismer, när det rinner igenom marken. Då behöver man oftast bara justera PH- värdet och desinficeras, alltså man tar bort alla bakterier osv.  Men om det kommer från en sjö, älv eller brunn så kommer det in i ett reningsverk, och först så renas vattnet kemiskt först. Sedan så filtrerar man vattnet. Och hur mycket man filtrerar beror på hur vattnets kvalité är när det kommer. Sedan sker en PH- justering. Sen så gör man en desinfektion på vattnet. Då gör man vattnet fritt från bakterier med hjälp av nu mera med UV- ljus eller med ozon som blivit vanligare.

Hur man renar avloppsvatten:

När vattnet har används i hemmet, industrier osv, så blir det ju smutsigt. Då transporteras det till ett avloppsreningsverk. När det smutsiga vattnet kommit fram till avloppsreningsverket så sker först en mekanisk rening. Då renas avloppsvattnet från de främst större partiklarna som biologiskt nedbrytbart material, fosfor och oftast kväve också. Efter det så gör man en biologisk rening, då bryter mikroorganismer ner biologiskt material till koldioxid och vatten. Slammet som då bildas innehåller stora mängder biologiskt nedbrytbart material och växtnäringsämnen. Det används till gödsel på åkermark om det är tillräckligt fritt från gifter. Slammet måste först behandlas så det inte är så giftigt, då gör man en rötning i en rötkammare eller luftning innan man använder slammet. Och vid rötning så bildas det metan (CO4) som används till bränsle. Efter det så sker en kemisk rening. Då så tar man hand om lösa fosforföreningar med hjälp av metallsalter. Näst sist så gör man en kväverening. Det är det fjärde steget som vinns i vissa reningsverk. Då tar man bort de föreningar som innehåller kväve med hjälp av mikroorganismer. Tillslut så analyseras vattnet och kan sedan återgå till alla vattendrag igen.

4.          Hur påverkas marken av ett lågt pH-värde?

Marken påverkas på så sätt att förnan har ett lågt pH- värde som bakterier inte tycker om, så då får svamparna bryta ner förnan i stället. Nedbrytningen går därför långsamt och maskar trivs inte heller i marken om den är för sur. När det inte finns maskar i marken så rörs inte de övre delarna i marken om. Och då förnan är sur så blir regnvattnet surt när det rinner ner i marken. Och det är inte så bra..

5.          Beskriv kvävets kretslopp.

Kväve atomerna är överallt i luften, ungefär 70% av luften består av kväve. Kväve atomerna vill inte reagera med andra ämnen. Man säger att kväve är ett ganska stadigt ämne och svårt att bryta, men om T ex. åskan går och det blixtrar så bryts kväve atomerna. kväve atomerna reagerar med syre och blir kväveoxider och som sedan bildar saltpetersyra (HNO3).

Allt levande behöver kväve i sina kroppar för att kunna leva och växa. När t.ex. ett djur har dött i naturen då bryts det ner och förmultnar och omvandlar kvävet till ammonium. Ammonium omvandlas sedan till nitrat av särskilda bakterier som finns i jorden och svampar o.s.v. Det tas sedan upp av växterna och assimileras in i växterna i olika former som aminosyror enzymer eller dna i cell kärnor. Nitrat kan då också omvandlas tillbaka till kvävgas av särskilda bakterier.