1.
Luftföroreningar
sprider sig i luften. Ge exempel på lokala, regionala och globala problem.
Lokala föroreningar: En del gaser reagerar med andra gaser i luften. De är
”kortlivade” och ger mycket lokala problem. Tex. Så är en giftig och luktlösa
gasen koloxid (CO) som bildas när kolföreningar bränns med en för liten mängd
av syre. Koloxid omvandlas så småningom till koldioxid i luften. Marknära ozon
är också ett exempel. Ett annat problem
är att kylar och frysar läcker mycket freon, det kanske inte är ett jätte stort
problem men ändå. I trafiken släpps det ut mycket avgaser som förorenar luften
med deras koldioxidutsläpp. Det är också ett regionalt och globalt problem.
Regionala
luftföroreningar: Det
finns andra gaser som sprids över större områden som ger regionala problem tex,
försurning. Det händer när vattnet i sjöar blir surt. Tillexempel så gör
svaveldioxid (SO2) och kväveoxider (NO2) att regn blir surt.
Globala
luftföroreningar: Ett
exempel som ger globala luftföroreningar är koldioxidutsläppet från all trafik.
2. Ge
exempel på åtgärder vi kan göra för att minska mängden luftföroreningar.
Tidigare så försökte man att lösa problemen med luftföroreningar genom
att bygga högre skorstenar. Men man flyttade ju bara föroreningarna till andra
platser. Men nu så försöker vi att minska luftföroreningarna där det släpps ut.
Vi rengör rökgaserna och ännu bättre, så använder vi bättre råvaror. Inom
industrin och hemma så har vi börjat använda mer bränsle som innehåller så lite
svavel som möjligt eftersom svaveloxiden ökar försurningen. Det jag som individ
kan göra också är att välja ett mer miljövänligare val när jag ska ta mej
någonstans, Tex. Cykla, gå eller åka buss.
3.
Allt
liv är beroende av vatten. Förklara hur vi kan rena dricksvatten och
avloppsvatten.
Hur man renar
dricksvatten:
Om det är grundvatten så renas det naturligt
av bland annat mikroorganismer, när det rinner igenom marken. Då behöver man
oftast bara justera PH- värdet och desinficeras, alltså man tar bort alla
bakterier osv. Men om det kommer från en
sjö, älv eller brunn så kommer det in i ett reningsverk, och först så renas
vattnet kemiskt först. Sedan så filtrerar man vattnet. Och hur mycket man
filtrerar beror på hur vattnets kvalité är när det kommer. Sedan sker en PH-
justering. Sen så gör man en desinfektion på vattnet. Då gör man vattnet fritt
från bakterier med hjälp av nu mera med UV- ljus eller med ozon som blivit
vanligare.
Hur man renar
avloppsvatten:
När vattnet har
används i hemmet, industrier osv, så blir det ju smutsigt. Då transporteras det
till ett avloppsreningsverk. När det smutsiga vattnet kommit fram till
avloppsreningsverket så sker först en mekanisk rening. Då renas avloppsvattnet
från de främst större partiklarna som biologiskt nedbrytbart material, fosfor
och oftast kväve också. Efter det så gör man en biologisk rening, då bryter
mikroorganismer ner biologiskt material till koldioxid och vatten. Slammet som
då bildas innehåller stora mängder biologiskt nedbrytbart material och
växtnäringsämnen. Det används till gödsel på åkermark om det är tillräckligt
fritt från gifter. Slammet måste först behandlas så det inte är så giftigt, då
gör man en rötning i en rötkammare eller luftning innan man använder slammet.
Och vid rötning så bildas det metan (CO4) som används till bränsle. Efter det
så sker en kemisk rening. Då så tar man hand om lösa fosforföreningar med hjälp
av metallsalter. Näst sist så gör man en kväverening. Det är det fjärde steget
som vinns i vissa reningsverk. Då tar man bort de föreningar som innehåller
kväve med hjälp av mikroorganismer. Tillslut så analyseras vattnet och kan
sedan återgå till alla vattendrag igen.
4.
Hur
påverkas marken av ett lågt pH-värde?
Marken påverkas
på så sätt att förnan har ett lågt pH- värde som bakterier inte tycker om, så
då får svamparna bryta ner förnan i stället. Nedbrytningen går därför långsamt
och maskar trivs inte heller i marken om den är för sur. När det inte finns
maskar i marken så rörs inte de övre delarna i marken om. Och då förnan är sur
så blir regnvattnet surt när det rinner ner i marken. Och det är inte så bra..
5.
Beskriv
kvävets kretslopp.
Kväve atomerna
är överallt i luften, ungefär 70% av luften består av kväve. Kväve atomerna vill
inte reagera med andra ämnen. Man säger att kväve är ett ganska stadigt ämne
och svårt att bryta, men om T ex. åskan går och det blixtrar så bryts kväve
atomerna. kväve atomerna reagerar med syre och blir kväveoxider och som sedan
bildar saltpetersyra (HNO3).
Allt levande
behöver kväve i sina kroppar för att kunna leva och växa. När t.ex. ett djur
har dött i naturen då bryts det ner och förmultnar och omvandlar kvävet till
ammonium. Ammonium omvandlas sedan till nitrat av särskilda bakterier som finns
i jorden och svampar o.s.v. Det tas sedan upp av växterna och assimileras in i
växterna i olika former som aminosyror enzymer eller dna i cell kärnor. Nitrat
kan då också omvandlas tillbaka till kvävgas av särskilda bakterier.